- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 6. Gamla Stockholm /
49

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 1. Högtiderna Jul och Påsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


placerades bredvid fadren, som nu läste upp utanskrifterna,
vilka oftast voro beledsagade av skämtsamma
titulaturer eller också försedda med vers. Stundom voro
paketen med omslagsadresser och vandrade då från
den ena till den andra, innan de stannade hos ägaren.

Omkring midnatt först var allting förbi, och man
skildes åt med fasta föresatser att gå i julottan som
börjades klockan sju.

Klockan 6 juldagsmorgonen voro barnen och
pigorna på fötter, och morbror Palle slets ur sin
tunga sömn av många par små armar, och när han
väl var vaken, var han snart på benen och nu tog
han hand om de vuxna, medan pigorna fingo de små
att föra till närmaste kyrka. Morbror Palle däremot
ville alltid gå till Clara, ty han var född i den
församlingen och tog aldrig något anseende till
personen som predikade. Mörka lågo gatorna; en och
annan Argandisk lykta spridde ett svagt sken från
sitt rep; en och annan upplyst rullgardin antydde,
att kyrkobesökare voro på benen; var morgonen
klar, kunde man i en grändöppning eller på ett torg
se en skymt av morgonstjärnan och som för barnen
fick gälla för Ledstjärnan till Betlehem.

När man kom in på kyrkogården, sågs den
mörka kyrkan resa sig som ett fjäll och de höga
lysande fönsterna mellan de avlövade lindarne
utgjorde en syn som lämnade ett varaktigt intryck. Man
gick in genom stora ingången, ryste vi åsynen av
skampallarne, men kände sig snart varm vid de
många ljusen. Och skolbarnen sjöngo »Hosianna»,
och »Så skön går morgonstjärnan fram» och predikan
var lång, och man frös om fötterna. Det stora
altarfönstret, som först var svart, började emellertid ljusna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/gamstock/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free