- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 6. Gamla Stockholm /
63

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 1. Högtiderna Jul och Påsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

På den år 1742 publicerade runstav synas två furuträn
i kors den 21:sta december, vilka uppgivas betyda »att
Solen var vänd i Furuträn vilka nu giöra samma tjenst.
Denna sed, att Thomasmässan resa upp Furu- eller
Granstänger i kors, är ännu i bruk på många orter.»

illustration placeholder
Fig. 27. Julgranar.

Från Runstaven 1742.


Olof Rudbeck lämnar i sin Atland
(II: 227—228) följande upplysningar
om julgranen:

”Så sattes wijdh alle Portar hoos
Gemene Man/ som och än i dag brukas/ twenne
gröne Trän aff Furu/ hwilke och på månge/
så etc. ... Ty de trodde/ at när Solen
bleff om wintern aff en Galt eller Sugga
ihjelrifwen/ så wäxte aff des blod allena Furun
up/ och kallades så Solen Syster/ fick och derföre namn af Solen/
som och kallades Fur/ det är Eld/ ... emedan de sågo intet
trä om wintern wara grönt och lijka som lijff hafwa/ mera än
Furun/ och intet Trä feetare än det att brinna ... etc.”

Julkrubban var en julförnöjelse som roade
stockholmarne ganska länge. Den tillhörde ursprungligen
katolska kyrkan och förevisades först i Schönborgska
huset, senare på Norra Smedjegatan.

Med Nyåret tynar Julen av och efter Trettondagen
kan den anses vara slut, så att tjugondagen ofta går
omärkligt förbi utan att man ens erinrar sig den.

Nyårets ingång har icke just någonsin blivit firat
på något annat sätt än med visiters avläggande eller
korts kringskickande.

*



Påsk är kanske den av våra högtider som har den
mest religiösa karaktär. De sex fastlagsveckorna hava
utgjort en långsam förberedelse. Första fettisdagen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/gamstock/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free