- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 6. Gamla Stockholm /
63

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kap. 1. Högtiderna Jul och Påsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

HÖGTIDERNA JUL OCH PÅSK 63

På den år 1742 publicerade runstav synas två furuträn
i kors den 21: sta december, vilka uppgivas betyda »att
Solen var vänd i Furuträn vilka nu giöra samma tjenst.
Denna sed, att Thomasmässan resa upp Furu- eller
Granstänger i kors, är ännu i bruk på många orter.»

Olof Rudbeck lämnar i sin Atland
(II: 227-228) följande upplysningar
om julgranen:

"@å Satteå wijbh alle portar hooS ®e=
mene Man/ Som och än i bag brukad/ twenne
gröne Strän aff Fu^u/ hwilke och på månge/
så etc. ... Sy be trodde/ ät när ©ölen

*

* «. . -r T< ^ «* r~ * 1K> 27- Julgranar.

blesS om wtntern a|f en Gält eller ©ufl9a Från Runstav;n I?42
ihjelrifwen/ så wärte aff des blod allena gurun
up/ och kallabeå Sa @olen$ ©tjfter/ Sick och derföre namn af ©ölen/
som och kallades $ur/ det är Eld/ . . . emedan be sågo intet
trä om wintern wara grönt och lijfa som Kjff hafwa/ mera än
Furun/ och intet £rä Seetare än bet att brinna . , . etc.’’

Julkrubban var en julförnöjelse som roade
stock-holmarne ganska länge. Den tillhörde ursprungligen
katolska kyrkan och förevisades först i Schönborgska
huset, senare på Norra Smedjegatan.

Med Nyåret tynar Julen av och efter Trettondagen
kan den anses vara slut, så att tjugondagen ofta går
omärkligt förbi utan att man ens erinrar sig den.

Nyårets ingång har icke just någonsin blivit firat
på något annat sätt än med visiters avläggande eller
korts kringskickande.

Påsk är kanske den av våra högtider som har den
mest religiösa karaktär. De sex fastlagsveckorna hava
utgjort en långsam förberedelse. Första fettisdagen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 23 04:10:20 2006 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/gamstock/0063.html

Valid HTML 4.0!