- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 6. Gamla Stockholm /
66

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 1. Högtiderna Jul och Påsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skämt. Påskdagen gå barnen fram i de fattigare
församlingarna, emedan man icke vill hålla dem från
arbetet längre än nödigt. Det är vackert att på
morgonen se unga flickor, klädda i svart, barhuvade
eller i en vit slöja, med psalmboken i handen, vandra
framåt gatorna vid en moders sida, och ynglingar med
brydda miner för första gången bärande den höga
hatten och den svarta fracken. Eller att se dem, då de
om middagen efter nattvardsgången komma ut genom
kordörren, bleka och röda, uppskakade av de givna
löftenas vikt och betydelse, mottagas med omfamningar
av syskon och vänner som icke fått rum inne i kyrkan.

Med Annandag påsk, som vanligen firas med
nöjen av stillsammare art, går Påsken ut.

Vad påsksederna beträffar, torde väl riset, som
första fettisdagen begagnas skämtsamt som
väckningsmedel, vara en åminnelse av Kristi pina, och
betyder väl då de granna fjädrarne att den pinan blev
världen till glädje. Ett ganska kuriöst påhitt av en
boktryckare är det omstående ristrycket, vilket var i
bruk vid detta århundradets ingång.

Äggen på påskafton torde väl icke hava någon
annan betydelse än den att hönsen börjat värpa, såvida
de icke skola, långsökt nog, antyda Kristi uppståndelse
ur graven, återlösningsverkets utveckling ur gravens
skal. Kanske de äro en fastlagsrätt, ersättande det
under fastan förbjudna köttet.

Semlan måtte ha någon gemensamhet med det
osyrade brödet eller vara en enkel fastlagsrätt.

Att fastlagen fordom i Sverige varit firad i likhet
med karnevalen utomlands intygar Olaus Magni:

»Jag har ofta,» säger han, »blivit åtspord av
förnäma människor om Nordboerna bruka sådana där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/gamstock/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free