- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 14. Giftas /
70

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Dygdens lön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lilla svarta, som hette Riken. Det är annat än du,
din gamla Schajas!

- Han är präst också, viskade löjtnanten.
Detta gjorde ett djupt intryck på flickorna, och
de kysste numera icke löjtnanten annat än i smyg,
och på Theodor sågo de förlägna och med en skygghet
som höns på en bandhund. Och så kom sexan!
Kors så mycket mat! Det var aderton assietter, utom
alla varma rätter. Och så slog Gusten i suparna.

- Skål du gamla prästgesäll, sade han. Och
Theodor kunde inte låta bli att smaka på brännvinet.
Och det värmde så gott, och det föll en tunn varm
slöja över hans ögon, och matlusten kom som ett
vilddjur i hans inälvor. Och den färska laxen med
sin halvankomna smak och dillen med sin dövande
narkotiska; och rädisorna revo i strupen och begärde
öl, och de små biffstekarna med portugisisk söt lök,
som luktade som en dansande varm flicka, och
hummer-å-la-dauben med dofter från havsstranden,
och de färska pressgurkorna med giftig ärgsmak, som
knastrade så skönt mellan tänderna; och så kycklingen
uppstoppad med persilja, som erinrade
trädgårdsmästare. Och portern rann i hans ådror som
varma lavaströmmar, men ovanpå jordgubbarne, pang,
där small champagnen, och flickan kom med den
frustande drycken, som rann lik en källa. Och så
skulle flickan ta sig ett glas med. Och så talade
hon och löjtnanten om allt möjligt. Och Theodor
satt där som ett nysavat träd, och maten jäste i
hans kropp, så att han kände sig som en vulkan.
Nya tankar, nya känslor, nya åsikter, nya synpunkter
fladdrade som fjärilar omkring hans panna. Och
så satte han sig vid pianot; men vad han spelade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:30:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/giftas/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free