Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - För att bli gift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
100 GIFTAS
- Ja bevars, han var inte så noga. Han gick
ut i köket efter öl själv.
Och så gick han i säng. Frun ville han skulle
prata med henne, men han somnade ögonblickligen.
Dagen därpå kom svärmor på middagsvisit. När
Adolf kom hem, luktade salen portvin. På
eftermiddagen kom svärfar. Adolf hade lektion igen och
gubben gick snart, arg, ty nog kunde man ta sig
ledigt en gång, när man var nygift. Men bröderna
och systrarna höllo i. Alltid var det någon ledig,
och turade. Alltid stod det punsch på bordet och
låg det cigarraska på mattorna.
En dag vågade Adolf en liten försiktig
anmärkning om den myckna punschen, som han aldrig fick
smaka.
Huj då! Det skulle ingen av hennes släkt sätta
sin fot i hans hus mera. Hon visste nog att det
var hans alltsammans och det skulle de andra också
få veta.
- Nej, min lilla vän, det var bara frågan om,
att det drickes punsch var dag, var dag, min ängel.
- Det var då inte sant, för i går dracks ingen.
- Visserligen, men när det icke dracks en dag
av trettio, så kunde man ju bildlikt säga att det
dracks var dag.
Hon förstod inte bilder. Hade inte fått så fin
uppfostran, att hon förstod bilder, men pikar
förstod hon! Å aldrig hade hon trott, att det var så
att vara gift. Mannen var ju aldrig hemma, och
när han var hemma sov han eller grälade han. Och
så lät han henne förstå att det var hans alltsammans.
Olyckligtvis hade långa Carl samma dag erhållit
refus på ett låneförsök, och en ganska knapphändig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
