Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
116 GIFTAS
kände sig sårad av denna folkhop, som intagit staden
under herrarnes frånvaro, ty han var uppfostrad till
aristokrat som vi alla, i statens skolor.
Hungern, som vid första uppbrusningen lagt sig,
började återigen vakna upp. Då kom en ny förfärlig
tanke över honom, som han av feghet icke vågat
tänka ut: vad skall jag få middag? Han hade gått
ut med middagspoletter samt en krona och femtio
öre, hela hans kassa. Poletterna gällde ju bara till
Rejners och en krona hade han åkt upp.
Han kom ner till Berzelii park igen. Där sutto
arbetarfamiljerna och åto ur sina matkorgar: kokta
ägg, kräftor, pannkakor! Och polisen sa ingenting!
Där stod till och med en konstapel med en
smörgås och ett glas öl i hand. Vad som stack honom
mest var, att han kände att dessa människor, som
han föraktade, hade ett övertag över honom för
tillfället! Men, varför kunde han icke gå in på ett
mjölkmagasin och stilla sin hunger. Varför? Ja!
Svaret på det lät han gå ifrån sig som en
uppstötning; och så gick han ner till ångbåtsbryggan
för att fara över till Djurgården, där han måste
träffa bekanta, av vilka han, så motbjudande det än
var, kunde låna till en middag, men en gentil middag,
på Hasselbacken!
På ångbåten var det mycket folk, så att magistern
måste stå bredvid maskinen, som värmde honom på
ryggen och stänkte smält talg på hans bonjour, under
det han fick stå och titta en kokerska i hårflätan
och lukta härsken pomada. Men inte ett bekant
ansikte!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
