Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Ersättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ERSÄTTNING 137
folk. Det var nu en gång så, annars blev han
bortglömd.
O, de långa, långa kvällarne. Men numera gick
frun och lade sig och låtsades alltid sova, när
mannen kom hem,
Ett år hade gått, men inga tecken till barn
märktes. Häradshövdingen tyckte, att det började
likna ett litet förhållande han förut haft med en
hålldam, utom det att det var tråkigare och dyrare.
Samtalen hade upphört och endast kallprat om
hushållssaker kvarstod. Hon var ju dum, tyckte han.
Det var ju sig själv han lyssnat på, och djupet i
hennes blickar, det var ju bara det, att hon hade
så stora pupiller, så ovanligt stora pupiller. Han
talade numera öppet med henne om sin forna kärlek,
som något passerat. Nej, då stack det i hjärtat,
och så kände han den gamla kärleken igen, igen
som något upprörande, obarmhärtigt, något som
aldrig kunde dö. Men så talade han vid sig själv
understundom. Allting på jorden är underkastat
nötning. Varför skulle då Rosen i Nordanskog vara
outslitlig? När man hört den trehundrasextiofem
gånger, så var den utsliten, det kunde inte fan hjälpa.
Nå! Hade hustrun rätt, då hon därav slöt, att
kärleken också var utsliten. Nej, och ett sakta ja!
Men tänk om det bara var ett konkubinat? Det var
det ju, efter som det icke var några barn.
En dag beslöt han sig för att tala vid en gift
kamrat; de voro ju båda medlemmar av de giftas
frimurarorden.
- Hur länge har du varit gift, bror?
- Sex år!
- Tycker du det är tråkigt vara gift?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
