Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Reformförsök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
176 GIFTAS
en liten växt, men en som skulle fram i dagsljuset
i sinom tid och bli blomma och gå i frö den,
också!
Mannen grät inte. Han tyckte det var stil, och
så gick den lymmeln och skröt med det på Syrach.
Men frun grät igen. Hur skulle det nu gå med
deras ställning till varandra? Icke kunde hon
förtjäna något mer på arbete och hon måste äta hans
bröd. Och så måste de ha piga. Hu, de pigorna!
All omtanke, all förtänksamhet, allt förutseende
hade strandat på det oundvikliga.
Men svärmor skrev entusiastiska
gratulations-brev och upprepade gång på gång, att äktenskapet
var av Gud stiftat för barnens skull, föräldrarnes nöje
var bara en bisak.
Hugo bedyrade, att han aldrig skulle tänka på
att hon icke förtjänade något! Drog hon icke nog
till bo med sitt arbete för hans barn, var icke det
också pengars värde. Är icke pengar endast arbete!
Alltså betalade hon ju också sin part. Men det
grodde länge i henne, att hon skulle äta hans bröd,
men när den lilla kom, så glömde hon alltsammans.
Och hon blev hans hustru och kamrat som förut,
men hon blev dessutom hans barns mor, och det
tyckte han var det bästa av alltsammans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
