- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 14. Giftas /
245

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Höst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

HÖST 245

för direktörens välgång men ännu ingen för fångarnes.
På kvällen ensamhet, ödslighet, köld. Han kände
ett behov att tala vid henne. Så tog han fram papper
och satte sig vid skrivbordet. Han stannade genast
vid första penndraget. Hur skulle han sätta: »Kära
mamma» var det alltid, när han skickade hem en
brevlapp, att han skulle äta ute. Men nu var det
icke till mamma han skrev; det var till den förra
fästmön, till älskarinnan. Och så skrev han. »Lilly,
min älskade», som förr. I början gick det trögt, ty
så många vackra ord hade försvunnit ur det dagliga,
vardagliga livets tunga, torra språk; men snart blev
han varm och nu stego de upp ur minnet som glömda
melodier; valstakter och romans-fragment; syrener
och svalor, kvällsstunder i solnedgång på
spegelblanka fjärdar; alla livets vårminnen dansade frarn
i solskyar och grupperade sig omkring henne. Längst
ner på sidan satte han en stjärna, som älskande bruka,
och därbredvid skrev han - alldeles som fordom
- »Kyssa där!» När han slutat och genomläste sitt
brev, märkte han en hetta på kinderna och han var
liksom generad. Varför, det visste han inte riktigt.
Men det var som att ge ut sina innerligaste känslor
åt någon, som kanske icke riktigt förstod dem.

Emellertid avsände han brevet.

Det gick ett par dagar, innan svaret kom. Under
väntan gick han och kände sig barnsligt blyg och
besvärad.

Men så kom svaret: Han hade träffat rätta ton,
och ur köksos och barnkammarlarm steg en sång
klar och välljudande, varm och ren som den första
kärleken. Och nu började en utväxling av
kärleksbrev. Han skrev varje kväll och kunde också sända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:30:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/giftas/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free