Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Den brottsliga naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN BROTTSLIGA NATUREN 293
sekonden. Han höll sin mössa i handen och såg
förlägen ut.
- Kommendörkapten, började chefen med en
onaturligt ledig ton; denne unge man är son till
min avlidne barndomsvän som vid ett tillfälle i livet
gjort mig en ovärderlig tjänst. Jag känner mig stå
i skuld hos den ädle mannen, och jag vill ta hand
om denne gosse. Jag vill leda hans uppfostran så
länge han är ombord med mig. - Vill du bli min
discipel? tillade han, vändande sig till mig.
Krossad av en så stor fördel, som erbjöds mig av
min avlidne fars vän, kunde jag endast framhacka
några obegripliga ord av tacksamhet.
Han bjöd mig därefter sitta, och sekonden fick
en vink att audiensen var slut.
Vi voro ensamma. Jag vet inte vad det var i
hans sätt som gjorde mig rädd. Det var icke chefen,
avgudabilden, utan det var någon annan. Hans sätt
var generat och hans tal besvärat.
Till en början mötte han icke mina blickar.
- Är du anlagd för matematik min gosse?
började han.
- Icke ovanligt, svarade jag.
- Du kan lösa andra gradens ekvationer?
- Ja, det kan jag ganska väl.
- Nå då ska vi gå till logaritmerna. Ser du
(sade han) en sjöman utan logaritmer, det är ett
fartyg utan kompass.
Han steg upp och tog ner logaritmtabellerna.
Sköt fram en stol till bordet och tog fram penna
och papper.
Efter att en stund ha talat hit och dit om karak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
