Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Mot betalning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MOT BETALNING 307
- Så schåpig du är, min kära Amelie, hördes
den förra rösten. För mig är det som att se ett
åskväder eller en brottsjö vid...
Mera hörde icke Heléne som var alldeles
tillintetgjord av harm, blygsel, fasa.
Det kom en bonddräng framåt vägen. Heléne
skyndade emot honom för att hindra honom att se
och på samma gång få hans hjälp. Men han var
redan för långt framme.
- Å, jag tror det är mjölnarns svarten, som ä’
sta, sade han med allvarsam min. Då blir det bäst
att vänta té de ä’ över, för den ä’ inte go att tas med.
Om fröken går hem, så ska jag le märra efter.
Och glad att vara ifrån saken skyndade Heléne
därifrån.
När hon kom hem var hon sjuk.
Stoet ville hon aldrig se mer. Det var orent.
Denna obetydliga händelse fick ett större
inflytande på Helénes själsriktning än som var att
vänta. Det brutala utbrottet av en naturdrift, vars
ohöljda framställning av en människa straffas med
fängelse, förföljde henne som minnet av en
avrättning. Det störde hennes tankar om dagen och
drömmar om natten. Det ökade hennes fasa för naturen,
och hon bröt med sitt förra amazonliv. Stängde sig
inne och började läsa.
Det fanns ett bibliotek på herrgården. Men
olyckan ville att dess tillväxt slutat med Generalens
far. Alla böcker voro sålunda en mansålder för gamla,
och Heléne fick förlegade ideal. Det var Corinne
av M: me Stael som först föll henne i händerna. Hon
fann den stupad på en hylla såsom om den vore
avlagd till begagnande, och det var den. Bunden i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
