Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Mot betalning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
330 GIFTAS
långa självbedrägeri och han beskrattade sin
dårskap. Vilken helvetets- förruttnelse låg icke under
denna lögnaktiga moral, detta vansinniga
emancipationsraseri från den sunda naturen, idealismens och
kristendomens askesteorier inplanterade i nittonde
århundradet.
Och vad han skämdes! Ty att vara duperad så
länge! När han kom hem, såg han att det lyste i
Helénes rum. Han gick förbi dörren så tyst han
kunde. Det hostade därinne.
Han fortsatte sin väg in till sig och gick till
sängs. Läste sin tidning och tände sin cigarr. Han
höll på en stund med värneplikten, då han plötsligen
hör dörren till Helénes kammare slås upp och steg
och skrik ute i salongen. Han sprang upp för att se
efter vad som stod på, troende att elden kommit lös.
Ute i salongen stod Heléne i nattdräkt. När
hon fick se mannen, skrek hon till och skyndade
tillbaka till sitt rum, där hon stannade med huvudet
utsträckt.
- Förlåt Albert, var det du. Jag visste inte
att du var ute än, och trodde det var tjuvar. Förlåt!
Och så stängdes dörren.
Vad betydde detta? Älskade hon honom?
Han gick in i sitt rum och stannade framför
spegeln. Kunde en kvinna älska honom? Han var
ju ful. Men själarne älska varandra, och det fanns
så många fula män som fått sköna kvinnor. Men
då voro de nästan alltid rika eller mäktiga!
Skulle Heléne ha insett sin falska ställning!
Eller skulle hon ha märkt att han gick ifrån henne,
och ville hon fånga honom? Han visste icke vad
han skulle tänka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
