Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Övertro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ÖVERTRO 399
Det gjorde han; fick avsked och försvann. Därpå
kom en notarie. Ung, ståtlig och väl bevandrad i
kärlekens praktik. Han blev kär han med, kanske
första gången i sitt liv på allvar. De gifte sig.
Utan den minsta fruktan att bli löjlig gick han
ut på gatan för att soulagera de tre surögda
räckorna.
Så dog hon, och han sörjde henne grymt. Jag
såg honom länge med de tre hundrackorna gå till
Nya kyrkogården.
Att han slutade som förfalskare i fängelse, borde
jag icke anföra, ty det berodde väl icke på hans
kärlek, och hör kanske ej till historien. Kanske!
Vem vet?
I en konstruktionsnovell skulle författaren
naturligtvis varit skyldig att sätta alla händelserna
ikausal-sammanhang. Slutet skulle då naturligtvis blivit så:
att han gjorde skuld för kalvkotletter åt hundarne och
därför måste skriva falska namn.
Men det är inte sannolikt att så var. Men att
han trodde på kvinnan, det är sanning!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
