Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet. Palatsrevolutionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PALATSREVOLUTIONEN 21
Gustav Borg var nämligen född omkring seklets
mitt, och han hade levat till 1890 på 40-talets liberala
ideal, nämligen: konstitutionell monarki (eller
republik hälst), religionsfrihet, allmän rösträtt,
kvinnoemancipation, folkskolor, rysshat o. d. Han hade
varit med och sett representationsförändringen 1866
och trott på det Tusenåriga rikets ankomst. Men det
kom inte. Det man hade trott sig kunna räkna ut,
befanns vara missräknat. Vid nyvalen 1867 visade
sig nämligen följande bizarra resultat: Adeln, som
förr utgjort en fjärdedel av representationen, hade
vunnit och befanns nu utgöra en tredjedel, trots det
att Riddarhuset var störtat. Prästeståndet var
reducerat från en fjärdedel till en trettifjärdedel. Vårt
påvedöme hade således förlorat sin världsliga makt.
Borgarståndets numerär var nedsatt från en fjärdedel
till en sjättedel; och bondeståndet behöll sin fjärdedel,
men hade vunnit i makt ändå, genom
tvåkammar-systemet.
Riddarhuset var visserligen störtat, men den
första kammarens majoritet utgjordes av ämbetsmän
och sedan av herrgårdsägare, mestadels adelsmän.
Det var således en riksdag som i gamla Rom,
med patricier och plebejer, stort taget. Vid närmare
påseende befanns visserligen plebejerna ha övertaget,
och det måste glädja en liberal; men vid ändå närmare
betraktande uppdagades, att plebejerna voro
konservativa.
I denna babyloniska förbistring förlorade Gustav
Borg huvudet. Hans något abstrakta föreställningar
om politik, förledde honom tro det riksdagen skulle
sysselsätta sig med statsrättsliga teorier, då den ju
hade till uppgift att sörja för medborgarnes behov just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
