Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet. Kung Lear og Patern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 GÖTISKA RUMMEN
rotting, när du borde tala till förstånd och hjärta.
Och din kyrka, vad gör du i den? Det samma
som metropoliten gjorde i sakristian! Du skröt nyss
i en anständig kalasfylla med att du aldrig går i
kyrkan, att du inte varit i kyrkan på ett år! Och
du, som håller på nattvardstvånget, när var du till
nattvarden sist? För tjugo år sen, när du
prästvigdes ! Fy fan, säger jag, och nu skuddar jag
stoftet av mina fötter på din trasmatta! Det är
synd om dig, för du har aldrig tänkt på vad du
gör, eller på vem du är! Men om du vaknar, så
gå inte i din gamla kåk, vars altarskåp du nyss sålt
åt antikvitetshandlaren, i parentes, utan gå i
bönhuset, om du törs; där råkar du kristna människor
åtminstone; som bjuda till, om de också icke
lyckas, att hyfsa sin invärtesavdelning!
Pastorn var ingen ond man, ingen hycklare
heller, men han hade som alla levat sitt liv sådant
det erbjöd sig, oreflekterat; tagit en dag om
sänder, och aldrig skådat tillbaka eller gjort upp
detta trassliga konto av ut och in, debet och kredit,
som kallas livet.
När han nu fick höra det och såg sin räkning,
kunde han inte förneka ett enda faktum. Han såg
sig själv, sin Fylgja, för första gången, och han
trodde sig skola dö. Han blev mållös sittande i
soffan och var svart i ansiktet lik en slaktad svart
tjur. ’
Svågern, som genom detta utbrott och denna
seger återfått sin på morgonen förlorade självkänsla,
började svälla ut ur sin förkrympning, och som han
ville avgå med äran innan fienden hunnit samla sig,
lossade han sista bredsidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
