Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet. Inför rådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 GÖTISKA RUMMEN
önskade höra utifrån, att hustrun dånade eller att
pojkarne slogs; han svettades kallt, men satt fast på
stolen.
- Är du döv eller är du full? utbröt fadren,
som icke fått ett ord från den tilltalade.
Därmed väcktes Anders ur sin vakna sömn;
ämnade bryta ut i en ström av ord, men förfrös
igen vid fadersmaktens oövervinnerliga kraft. Han
blev bara förkrossad, syntes skamsen, så att fadren
ångrade sitt utfall, och beslöt ändra sceneriet för
att få en annan stämning! Han reste sig och
slungade en enkel vardagsfråga:
- Hur dags äter ni kväll? Jag har suttit över
middan och har lust till något varmt.
- Vi äter aldrig kväll! svarade Anders. Vi ha
lagt bort det sedan ett år tillbaka.
- Sätt fram smör och bröd till mig, då,
replikerade fadren, jag kan också nöja mig med litet.
- Ja> JaS vet inte om vi ha något hemma.
- Skicka efter då till handelsboden, hjälpte
fadren på, då han började ana oråd.
- Vi ha ingen häst på stallet.
- Var är den då?
- Den är borta, till stan.
Fadren såg på de fladdrande blickarne att
gossen ljög, och han förstod hela sammanhanget,
men att nu från eget elände dyka ner i andras, det
ville han inte.
- Låt oss dricka en toddy då, och prata bort
aftonen, föreslog han.
- Öm jag hade något hemma, ljöd ett tonlöst
svar, som inbjöd till samtalets avslutande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
