Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet. Hos de döde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SEXTONDE KAPITLET.
Hos de döde.
Ester Borg gick utanför kyrkan och såg att den
var öppen. Det var vackert därinne och altaret
var klätt med grönt. Utanför var granrisat, och alltså
en begravning att vänta. Det kom folk, och bland
dem såg hon greve Max, med vilken hon icke um^
gåtts sedan sex månader tillbaka. Hon såg honom,
men det var icke han, utan en som liknade honom.
Detta kallade hon att »se», och då visste hon att han
snart skulle komma.
Hon gick in för att vänta.
Hon och greven hade gått isär den gången,
beslutna att skiljas; men de hade lidit så av
brytningen att de återknöto. Därpå hade de lidit av
varandras närhet och brutit återigen; och därmed
hade de hållit på i år.
Ester gick upp på högra läktarn, varför visste
hon inte, men hon kände att där var platsen, där han
skulle trivas. Den såg så ut; där var nära till
valven, högt över hopen, och något tryggande.
Efter en stund kom greven verkligen, och han
gick lugnt fram till Ester som om han stämt henne
till möte.
16. - Strindberg, Götiska rummen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
