Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TREDJE AKTEN 159
GUSTAV GUSTAVSSON.
Ja.
ERIK RÅLAMB.
Men hon älskar Rudolf, Rudolf som levande
eller död! Ja, sådant är livet!
GUSTAV GUSTAVSSON.
Och det vet du!
ERIK RÅLAMB ser sig om.
Tyst!
GUSTAV GUSTAVSSON.
Du var och hämtade drottningen? Gör hon
min fader lycklig!
ERIK RÅLAMB.
Lycklig? Lycka? Lyckas? Vad är det? - Jo,
det som varit! Jag var en gång min konungs vän,
men är det icke mer, sedan han återfick sin gemål.
Jag är överflödig, jag går i vägen, man skrattar åt
mig, min tid är ute. Kan du tänka dig så galet:
jag är svartsjuk på drottningen!
GUSTAV GUSTAVSSON.
Det går an att det icke är på konungen.
ERIK RÅLAMB.
Gustav! Jag är svartsjuk på båda! Nu har
du min hemlighet!
GUSTAV GUSTAVSSON.
Du är född till olycka, du som jag...
ERIK RÅLAMB.
... Jag kan icke se min store konung som
älskare ... det är mig vämjeligt och upprörande; jag
tål icke att en kvinna rör vid hans själ, slingrar sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
