Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
182 GUSTAV ADOLF
ERIK RÅLAMB.
Tyst, dåre!
ÅKE; TOTT.
Och Luther! Augustinermunken, som avföll från
sin augustinska villfarelse, som var hans
ungdoms-tro, vill du hedra hans minne här, just nu? - Du
vill icke? Nej! Ser du, nu står du där jag nyss
stod, du vadmalsvävare, vettvilling, oregerliga
själv-dyrkare! Är du papist, så res till helvetet, ner till
dina jesuiter! Ner med dig!
De brottas.
ERIK RÅLAMB.
Håll, galne Vasablod!
Störtas ner och försvinner.
Ur hålvägen komma två Kronbergare, ryttare i svart med
dödskallar på hjälmarne (se l:a akten, l:a scenen); efter
rider Tilly på en stcr vit häst; han har ena armen i band; efter
synas åtskilliga munkar till häst.
Terass till ett lustslott utanför Mainz. En romersk
kolonnadgång mitt över scenen med klängande vinrankor.
Till höger en loggia med bord och stolar, där de uppträdande
äro osedda av dem, som spatsera i gången. I fonden synes
Rhenfloden med vinberg och riddarborgruiner.
JOHAN BANER och NILS BRAHE sitta vid bordet i
loggian, betrakta furstar, prelater och ambassadörer, som från
höger komma ut från Konungens audiensrum.
JOHAN BANER något litet onykter.
Ja, tunge Brahe, detta hade vi aldrig drömt:
Roslagsbonden Gustav Erikssons sonson Gustav
Adolf, eller Gustav Adolf Eriksson, sitter på guld-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
