- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 55. Supplementdel 2. Han och hon. En själs utvecklingshistoria 1875-76 /
45

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Misslyckad flykt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAN OCH HON 45

mer vart som hälst, så säger man: var så god och
ta inte dina sorger med dig, sådant ha vi själva! Och
ändå beklagar jag mig ej, ty de förstå icke! Jag
har nog sett huru jag förmörkar solen i Ert illern
bara jag träder inom dörren! Varför skulle man
skicka mig på Er?

Diktkonsten är den avskyvärdaste av alla laster!
Jag1 har hycklat ihop rätt vackra saker under den
mest tvivelska sinnesstämning. - Jag tycker M. Olof
är en tok som skulle skickats på ett handelsinstitut
– Gud i himlen vad jag skall skratta en dag om
jag lyckas narra publiken att gråta ett ögonblick.’ -
Jag ville gärna läsa första akten för att höra om
ironien ligger för tydlig utanpå.

För att kunna dyrka mig upp i stämning måste
jag numera använda konst; men diktning är ju en
konst! Jag skall se solljus och vår, då himlen är
grå utanför och jag fryser om händerna. Jag
ekläre-rar rummet, ställer min lövkoja fram på bordet; dricker
rött vin ur grönt glas; färgspelet väcker då
föreställningar* om rosor, lindar, aftonhimlen; för att öka
sensationerna i synsinnet lägger jag dessutom en bok
med eldröda pärmar (Baedeker, Paris) bredvid en med
gröna, gula o. s. v.; så ser jag en stund på en
pergamentshandskrift och läser en legend om
Riddaren och liljoträdet eller något annat galet; när
jag vill ha blomsterdoft parfymerar jag rummet med
min rafraichisseur; vill jag känna mig avskyvärd går
jag in i skrubben och bryter sönder bitarna av
»julklappen»; vill jag känna mig dyster, hysterisk,
melankolisk, så tänker jag på mina skulder; skall jag söva
andarna och känna mig varm, from, god, sentimental
så tar jag fram en knippa brev... dessa börja dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:41:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hanohon/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free