- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 55. Supplementdel 2. Han och hon. En själs utvecklingshistoria 1875-76 /
107

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. I ljusan låga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAN OCH HON 107

det icke mer, är icke kärleken mer än hedern, mest
av allt, jo! min hjärtans allra käraste. - O, när skall
jag få säga Er detta! när skall jag få kasta av
järnmasken - en timme blott och visa Er och säga
Er med skälvande läppar och ljungande blickar att
jag älskar dig! Jag måste det, annars dör jag -
jag måste få falla på mina knän, lägga mitt huvud
i Ert sköte och kyssa Era händer tusen millioner
gånger jag måste säga att jag älskar Er så att Ni
tror det och blir lycklig, Ni tror mig icke–––––-

0 jag älskar ju Er själ - har jag icke gjort det!
Ett år! Var då icke rädd för mig’, käraste! Men jag
älskar Er skönhet också, jag måste hålla Er hand,
jag måste se i Era ögon, jag måste kyssa Er panna
annars tycker jag att jag vill dö!! Tror Ni att min
kärlek är sinnlig därför - o nej - ha icke våra själar
älskat varandra så länge - så länge utan att de
ledsnat på eller övergivit varandra - varför fruktar
Ni då! Vi ha ju fått våra arma sinnen och vår
kropp för att ge uttryck åt våra känslor - hur skulle
jag kunna älska Er tom jag icke sett Era trofasta,
vackra ögon, hört Er milda, hjärtegoda röst. O,
jag skulle emellanåt vilja vara ett åskmoln och
omfamna Er och tillintetgöra Er –- jag skulle vilja vara
solen och uppsuga Er som dagg. - Vi måste
träffas en »klingande sekund som icke köps för dyrt med
år av tystnad». Ni litar ju på min styrka - heder talar
jag numera icke om, ty det är för mig en
hederssak att skydda Er, att älska Er, att uppehålla Er, om
jag stackars liten kan så att Ni icke förlorar all aktning
för Er själv! O, vad jag älskar Er! Och han vågar
tycka att den andra är vackrare - låt honom draga

1 frid med henne. O, jag älskar Er så att hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:41:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hanohon/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free