Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Män av ära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
156 AUGUST STRINDBERG
O, du har givit mitt gamla mögliga hjärta ett sår
som aldrig kan läkas, och jag skulle icke såra dig!
Arbeta din lilla lätting eller du har mitt eviga
förakt lika som min ostadiga kärlek!
Håll nu din vackra mun på dig till om onsdag
och visa att du är man och icke en sån där eländig
kvinnodjävul!
- Var snäll mot min vän Gustav och gör mig
icke ovärdig hans vänskap så skall jag alltid älska dig!
Din.
Maria, mitt Liv!
Varför skulle jag icke gå till dig i morse! Nu
är jag som en död! Om jag kunde ropa så att
du hörde det: Kom! Skulle du komma? Nej du
är för stolt! Tro mig aldrig då jag vill vara stark;
jag är så svag och eländig, när jag icke ser dig!
Låt mig alltid se dig! Kan du tänka dig en hel
månad utan att vi se varann! Våra själar ha redan
blandat sig på våra läppar, så att det numera är
omöjligt utreda vad som är mitt eller ditt. - Jag
känner mig fastvuxen med dig!
Skulle du vilja debutera som »Skådespelerskan». -
Tror du att Gud ser på oss med misshag! Är
kärleken, eller varför är kärleken jordens enda välsignelse
och största förbannelse! Hur kunde jag ådraga mig
ditt ogillande i går? Därför att jag ville låta någon
skydda dig då jag ej rådde själv! Därför att jag
anklagade din anklagare!! Varför gjorde jag detta?
Därför att jag älskar dig! Och du frågar om jag
älskar dig! Och du kan icke förlåta mig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
