- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 55. Supplementdel 2. Han och hon. En själs utvecklingshistoria 1875-76 /
181

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Skilsmässa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAN OCH HON l81

hotar att spränga den usla hjärnan. Jag är tyvärr
ej så stark som du tror - åjo! jag är allt stark ändå,
ty jag kan dölja att jag lider och lider gör jag -
gränslöst - men du sade i ditt långa, vackra brev att
man måste lida för att bli värdig - men hårt är det.
Tack! tack för det brevet, det är omläst många gånger
och skall användas som balsam på de sår alla de gamla
kära minnena uppväcka. - De sorgsna minnena
glömmer man - då man saknar och minnes blott de goda
och då blir ock saknaden större. - Men sedan
kommer hoppet! och framtiden och
framåtskridandet. - Tror du på mig - ja det gör du -
min stackars genius slokar vingarne och vill falla
åter i sin forna maktlöshet - men ryck upp henne,
du kan det. - Du måste skriva ofta, ofta, ofta till mig
(till min genius), skriv blott litet litet - det
uppehåller ändå modet. - Dina få men vänliga ord
återskänkte mig mitt på återväg stadda förnuft - det kom

- och gjorde gott, tack därför - och än mer tack för
det brevet jag fick då jag for, det var liv och kraft däri

- en fläkt från havet, som rycker upp den döende -
tack, tack, tack. - Många sådana trösterika ord -
sänd mig det. - Huru kan man begå ett sådant brott

- min älskade, aldrig kunde jag tro så illa om dig

- att älska mig!! Du borde rodna så av blygsel
däröver att när du speglar din purprade kind du skulle
kunna läsa däri: att du har en medbrottsling -

Tack för ditt sällskap - vet du jag behövde det
verkligen. - Det var just ingen glad stund - men så
länge jag hade dig - så glömde jag som vanligt
både himmel och jord - sedan hade jag ditt brev -
så sömnen - så de nyhetens behag en resa medför

- så nya, oupphörligt nya intryck i staden som är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:41:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hanohon/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free