Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Skilsmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 AUGUST STRINDBERG
Ängrar du dig! Längtar du till ditt hem eller till
mig och din framtid! Anser du dig ha gjort något
syndigt!! Är det synd att du icke vill gräva ner dina
gåvor och att du älskar mig! Gör du det så störtar
du mig, men jag reser mig igen, men ve då dem som
komma i min väg hädanefter! Älskar du Gustav ännu?
Kan icke din kallelse för konsten driva ut dessa små
känslor som endast grott in och blivit vana - skulle
du icke kunna offra mig för din bana om du fann att
jag hindrade dig!
Jag tror att du kan gå igenom det ohyggliga
provet till slut! Ha vi icke haft svårare dagar! Minns
du icke hur förtvivlat mörkt det såg ut ena dagen
och hur ljust det blev den andra! Statt upp och var
stark! Snart är det endast du och jag i hela världen,
men då är det som det skall vara!
Nu gråta vi och jämra fastän vi veta att allt har
ett slut så också med sorgen. - Om åtta dar - och
vad kan sedan hända, då vi få se varandra och intet
mer kan skilja oss!
. Tänk så här min älskade allra käraste när du är
ledsen: »Tänk, det är nu bara åtta dar kvar, tänk så
förfärligt om det vore fjorton, eller en månad eller
ett år!» Och du skall bli glad!
Vad blir följden om du kommer hem igen för
tidigt! Du kastar dig för din mans fötter - han tar
dig i nåd till nåder - du svär att aldrig se mig mer
- dina släktingar förakta dig - man behandlar dig
på sin höjd som ett sjukt barn och du släpar fram ett
liv i den djupaste förnedring bland vänliga idioter som
tyrannisera dig lika som förut - nej värre och då är
allt bortkastat, då ha vi lidit dessa två månader för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
