- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
12

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mindre kraft i rätta ögonblicket skulle båten hållas
flott.

Intendenten, som snart icke såg mer än de båda
fyrarna i norr och söder, måste nu ersätta ögat med
örat, men innan han kunde vänja sig av vågens
dånande, suckande och fräsande skilja på en brottsjö
eller en vindvåg, hade redan vatten kommit i båten,
så att han måste rädda sina fina kängor genom att
sätta dem upp på betten.

Snart hade han dock studerat sjöarnes
harmonilära, och han hörde till och med på tempot av svallet,
när faran nalkades, han kände på högra örats
trumhinna, när vinden tryckte hårdare och hotade riva upp
vattnet högre, det var såsom om han improviserat
nautiska och meteorologiska instrument av sina
känsliga sinnen, till vilka ledningarne stodo öppna
från hans stora hjärnbatteri, som doldes av den lilla
löjliga hatten och den svarta hundluggen.

Karlarne, som ett ögonblick vid vattnets
inträngande mumlat upproriska ord, hade tystnat när de
kände huru båten ilade fram, och vid varje
kommandoord: lovart eller lä, visste de på vilken sida de skulle
ta i.

Intendenten hade tagit sin pejling på de två
fyrarne och begagnat lorgnettens fyrkantiga glas som
distansmätare, men svårigheten att hålla kursen låg
däri, att intet ljus syntes från stugufönstren på
skäret, av den orsak, att husen blivit lagda i lä om
bergknallarne. När nu den farliga färden pågått
en timme eller mer, började en mörk förhöjning
märkas i horisonten förut. Rorsmannen, som icke
ville genom inhämtandet av tvivelaktiga råd störa sina
intuitioner, på vilka han litade mera, höll tyst ner på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:31 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/havsband/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free