- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
29

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vilken kunde vara kanske femtio fot högre än
havsytan. Där lade han sig på rygg och såg uppåt i
rymden. Nu när ögat icke kunde uppfånga något, varken
av landet eller havet, utan han endast såg den blåa
kupan över sig, då kände han sig fri, isolerad som
en kosmisk flisa, svävande i etern, endast lydande
tyngdlag och gravitation. Han var fullkomligt ensam
på jordkulan, föreföll det honom, och jorden var
endast ett fordon, på vilket han åkte genom
jordbanan, och han hörde i vindens svaga sus endast
det luftdrag, som planetens fart genom etern måste
framkalla, och i vågens dån förnam han det skvalp
som vätskan måste råka i, när den stora vattenbehållaren
rullade ikring sin axel. All påminnelse om
medmänniskor, samhälle, lag, sed hade blåst bort,
när han icke såg ett enda kroppsligt fragment av den
jord, vid vilken han var bunden, och han lät sina
tankar löpa som lössläppta kalvar, kesande över alla
stängsel, alla hänsyn; och därmed berusade han sig
ända till bedövning såsom Indiens navelskådare, vilken
glömde både himmel och jord under betraktandet av
en likgiltig ytterdel av Självet.

Intendenten Borg var ingen naturdyrkare, lika
litet som indiern dyrkade naveln, tvärtom hyste
han, såsom självmedveten och stående högst i den
telluriska skapelsekedjan, en viss ringaktning för de
lägre existensformerna, och han förstod mycket väl,
att den självmedvetna andens frambringelser voro
delvis mycket finurligare än den omedvetna naturens
och framför allt förmånligare för människan, som
skapat sina skapelser med fästat avesende på den nytta
och skönhet de kunde äga för skaparen. Men ur
naturen hämtade han råmaterialet till sina verk, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:31 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/havsband/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free