- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
30

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fästan man kunde frambringa både ljus och luft med
maskin, så föredrog han solens oöverträffliga
etervibrationer och atmosfärens outtömliga syrekälla.
Han älskade däremot naturen såsom en medhjälpare
och såsom en underlägsen, den där skulle tjäna
honom; och det roade honom att kunna narra denna
mäktiga fiende att ställa sina krafter till hans
förfogande.

Emellertid, efter att ha legat en obestämd tid
och känt den absoluta ensamhetens stora ro, frihet
från inflytelser, från tryck, reste han sig och gick
ner för att söka sitt rurn.

När han trädde in i den halvtomma kammaren,
som återgav genljudet av hans steg, kände han sig
infångad, och de vita kvadrater och rektanglar, som
inneslöto det rum, där han skulle dväljas, påminde
om människohänder, men lågt stående människors,
som endast rörde sig med den oorganiska naturens
enkla former. Han var innesluten i en kristall, en
hexaeder eller dylikt, och de räta linjerna, de
likastora ytorna likasom rutade in hans tankar, linjerade
upp hans själ, förenklade den från det organiska
livets frihet i former, återförde hans hjärnas rika
urskogsvegetation av växlande förnimmelser till
naturens första barnsliga försök att ordna.

Sedan han ropat på pigan, lät han bära in sina
kistor och skred genast till rummets förvandling.

Hans första omsorg var att reglera ljusets inträde
medelst ett par tunga, köttfärgade persiska gardiner,
som genast stämde rummet i en mjukare ton. Därpå
slog han upp ett stort matbords tvenne skivor, och
tomrummet på det stora vita golvet fylldes genast.
Men den vita bordsytan störde ännu, och han dolde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:31 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/havsband/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free