- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
47

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TREDJE KAPITLET 47

av en höjd, som årtusenden skulle behövt att
de-nudera, kände han något av skapare i sig; lät han
spränga tunnlar, flytta sandåsar ut i sjöar, grunda
opp träsk, undgick han icke förnimmelsen av att ha
tagit jordkulans nydaning om händer, kastande de
lagbundna geologiska formationerna huller om buller,
och därvid svällde hans personlighetskänsla otroligt.

Härtill kom hans ställning som officer med en
hel menighet av subordinerade, dem han endast
meddelade sig med befallningsvis och vilka sålunda blevo
betraktade som tjänstgörande muskler åt hans viljande
stora hjärna.

Med militärens fysiska mod och beslutsamhet,
den lärdes grundlighet, tänkarens besinningsfullhet,
den ekonomiskt oberoendes lugn och den hederliga
mannens värdighet och självaktning företedde han
en typ av högsta ordning, där skönhet och klokhet
ingått en förening, som gav en måttfull, harmonisk
personlighet till resultat.

Av denna fader erhöll sonen både en förebild
och en lärare, då modren tidigt avlidit. För att spara
sonen missräkningarnes bittra stunder och ogillande
hela den gängse uppfostringsmetoden, som med
sågböcker och skrämhistorier uppfostrade barnen till
barn i stället för till män, öppnade han genast hela
förlåten till livets tempel och invigde den unge i
livets svåra konst. Lärde honom det intima
sammanhanget mellan människan och den övriga skapelsen,
där visserligen människan på sin planet stod högst,
men ändock fortfor att stå mitt i, själv kunnande i
viss mån modifiera verkningarne av naturkrafterna,
men ändock förblev regerad av dem, alltså en
förnuftig naturdyrkan, om med natur menas allt existe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:31 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/havsband/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free