- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
49

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TREDJE KAPITLET 1()

medel åt barns uppfostran. Och ett säkert tecken
på den omogna hjärnans oförmåga att döma vore
den konstanta Orössenwahn, i vilken ungdom och
kvinnor levde. Ungdomen hade framtiden för sig,
brukade man säga, men det var så bristfälligt, det
påståendet, emedan mandomen visade mindre
dödlighetsprocent än ungdomen, och det okvicka svaret,
att ungdomen, om den är ett fel, dock går bort med
åren, kullkastade ju icke regeln, att ungdomen nu var
ett lyte, en brist, alltså ett fel, vars existens ju
medgavs genom erkännandet, att det kunde gå bort, då
ju det som aldrig fanns, icke kunde gå bort. Alla
ungdomens angrepp på det bestående voro hysteriska
utbrott av den svages oförmåga att bära tryck,
vittnande om lika liten klokhet som getingens att angripa
människan och gå en säker undergång till mötes. Ett
gott bevis på de unges brist på omdöme och
slutledning framhöll han i förhållandet med boken
Robin-son, vilken var skriven i tydlig avsikt att förklena
naturtillståndet och isolerat liv och ändock i ett
århundrade regelbundet missuppfattats av ungdomen
såsom en lovsång över vildlivet, vilket just i boken
framställes som ett straff för den fåvitske ynglingen,
vilken missbrukat kulturens håvor som en vilde. Och
detta lilla drag visade tillika, vilken lägre ontologisk
form ynglingen var, röjande sig i hans sympati för
indianer och andra rudimentära efterblivare, alldeles
som känslorna, vilka skulle en gång läggas igen såsom
sköldkörteln, vilken fallit ur bruket hos människan,
men dock ännu kvarsatt på sin gamla plats.

När sonen icke kunde vederlägga dessa beska
sanningar med förnuftsskäl, förklarande, att hans
känslor, ja, hans heligaste känslor, uppreste sig mot
4 St r i n d b c rg, I havsbandet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:31 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/havsband/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free