Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
52 i HAVSBANDET
tion, där alla hade lika mycket eller lika litet att
säga; han insåg genast, att denna förenkling av
styrelsesättet, där »mängden skulle göra’t», icke var
en efter tidens fordran lämpad reform, helst han nyss
sett den allmänna rösträtten i Frankrike frambringa
en kejsare och en skenrepresentation av advokater,
köpmän och militärer, från vilken sålunda arbetare,
jordbrukare, lärde och vetenskapsmän voro uteslutna,
alltså endast tre godtyckligt av kejsaren valda stånd
voro representerade. Han hade däremot uträknat, att
en utvecklad ståndsrepresentation med proportionell
representationsrätt, noga avvägd efter klassintressen
och med hänsyn tagen till de högsta intressena eller
de vises högre rätt att äga övervikten, emedan de
mera befordrade framåtskridandet än de favitske, vore
den riktigare. Detta hade ju redan kammarsystemets
författare anat, då de insett nödvändigheten av
frågornas behandling i utskott och vissa frågors
utredning av tillfälliga utskott, ja, av kommittéer med
fackmän. För att nu få folkförsamlingen fullständig, så
att alla intressen blevo bevakade, alla synpunkter
anlagda och alla upplysningar om rikets tillstånd
tillgängliga, skulle varje folkklass från den högsta till
den lägsta välja delegerade i förhållande till dels
sin mängd, dels sin vikt för hela landets förkovran.
Med utstrykande av hovstaten, som jämte monarken
skulle sortera under utrikesdepartementet, dit den
hörde, då monarken endast finge representera
nationen gentemot utländska makter, så fick han sin
rådgivande, men icke lagstiftande fackriksdag så
uppbyggd. Första klassen: Jordägare med arrendatorer,
torpare, inspektörer, rättare o. s. v. Andra klassen:
Idkare av bergverks- och bruksrörelse med fabrikörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
