Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TREDJE KAPITLET 65
Och för att verifiera sina iakttagelsers riktighet
begagnade han sig själv som psykologiskt preparat, skar
upp sig levande, experimenterade med sig, anlade
fistlar och fontaneller, underkastade sig onaturlig,
ofta vidrig andlig diet, men därvid noga aktgivande
på det personliga observationsfelet, undvikande att
ur sig själv och sin vandel sträcka en norm för de
andra.
När han slutligen ledsnat på sina utländska resor,
och hans kropp längtade till dess miljö, vände han
hem för att söka sig en verkningskrets. Som det var
honom likgiltigt, varmed han sysselsatte sig, sökte
han till en fiskeriintendentur, och alldenstund man
icke var angelägen att ha honom för nära, blev han
placerad som förste man i Stockholms skärgård.
Här vaknade han ur sin repetitionskurs av sitt
vardande, ur vilken han brukade pånyttföda sig genom
att i hast leva om sitt liv och därigenom likasom
leta sig fram till sin ståndpunkt och efter beräknandet
av sina tillgångar klargöra sin kurs framåt, sitt
sannolika ändamål och utsikterna att lyckas i sina
förehavanden.
Lotsen, som under tiden rott båten inom skären
i lä om iskakorna och redan fått klart för sig, att
doktorn var litet vurmig, som satt lik en bildstod
med inåtvända ögon utan uttryck, begagnade nu
tillfället att fråga, om de skulle vända i hamn, vartill
intendenten nickande gav sitt bifall.
Än en gång kastade han en blick ut över det
praktfulla skådespelet därute, där drivisarne föstes
5. - Strindberg, l havsbandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>