Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
66 I HAVSBANDET
fram, rämnade, packades, trängde varandra ihop,
sköto upp över varann, ställdes på kant, ändrande
sitt vågräta läge till massor av förskjutningar,
förkastningar, bildande berg, dalar, kullar. Det föreföll
honom, såsom om han såg jordskorpan födas, då
på det glödande havet den första stelnade kakan
knäcktes sönder, jagades fram, sköts på kant, travade
sig ihop till urbergen, till skären, kobbarne,
holmarne, som endast voro ofantliga packisar, isberg,
fastän av ett annat mineral än vattnet. Och över
denna repeterade skapelsehistoria dallrade isarnes
primitiva, odelade, vita ljus bredvid luftens och
vattnets urblå, den första brytningen av mörkret, och
här svävade skapelsesagans Gud, som skilde ljuset
från mörkret, fram såsom en sinnlig förklaringsgrund
för hans forskande tanke. Och än en gång klingade
de fågelvordna reptilernas första försök till
musikaliskt ordnade ljud ut över vattencirkeln,
begränsningen av hans jag, som måste bli medelpunkten,
vilken plats han än into>ge.–––––
I detsamma flöt båten in i hamnen, och det rökte
ur skorstenarne till middag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>