Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FJÄRDE KAPITLET 67
FJÄRDE KAPITLET.
En söndagsförmiddag satt intendenten vid sitt
öppna fönster, när försommaren inträtt med ljusblå
färg på vattnet och en svag grönska i
bergsskrevorna på de obetydliga resterna av lavar och mossor.
Fågelskarorna hade dragit norrut, och endast enstaka
par av ejdrar summo två och två i vikarne. Den
stora ensligheten, som han kallade Östersjön, grep
honom i dag, då han såg ett och annat fartyg styra
söderut under de främmande flaggornas livligare
färger, kanske tillfälligtvis, kanske följdriktigt, alla
ljusstarkare än det fattiga blå och det bläcka gula,
som så lätt blir smutsigt. Han såg den upphetsande
trikoloren på en brigg, som förde plank från
Norrland och nyss kommit med viner och apelsiner och
nu drog ner mot ljusgula, folkrika kuster; den
förvekligade dannebrogen på en smörskonare låg i
kölvattnet efter en väldig tysk postångares vita duk med
sorgkanter och kronmärket som ett spaderäss ovanför
ett något av den röda färgen; den engelska
blodfanan, det spanska markislärftet, den amerikanska
King Cottons bolstervar, det var lika många
hälsningar från främmande folk, med vilka han kände
sig mera fästad än de främlingar, han var dömd att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
