- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
74

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

74 I HAVSBANDET

en kvinnoröst, som frambragte många hundra ord i
minuten.

I detsamma visslade ångaren, ankaret hivades,
segel hissades, och skorstenen sände ett sotsvart moln
mot den blåa försommarhimmeln. Det var med en
känsla av saknad och oro, han såg ångaren och den
vackra kanonen försvinna söderut, han kände det,
som om han förlorat ett stöd och som om hatet
slöte sig omkring honom likt en säck, och han ville
fly, ut, vart som helst.

Nu skrek ett barn, om av fruktan eller smärta,
kunde han icke höra, ty under tumultet hade han
smugit ner för trapporna, kommit ner till hamnen och
tagit lös sin båt, som han stack ut från land så fort
han kunde.

Skäret han lämnade var det östligaste i en hel
liten arkipelag, som han icke lagt märke till förr och
som han nu först i behovet av att vara ensam ville
uppsöka. Hatare av starka kroppsrörelser, vilka han
funnit dels överflödiga, då det fanns samfärdsmedel
och maskiner, dels skadliga för hans nerv- och
tankeliv, då de fina verktyg, som hjärnkapseln inneslöt,
lika litet tålde skakningar som huset, där astronomens
precisionsinstrument förvarades, hade han aldrig lärt
att rö, men hans taktsinne och hans väl avvägda
rörelsecentra gjorde honom straxt till en skicklig
roddare, och hans fysikaliska vetande lärde honom att
förbättra den urgamla uppfinningen, så att han genom
att höja roddbänken sparade armkraft.

När han nu såg skäret fjärma sig bakom båten,
började han andas lättare, och när han strax lade
i land vid den första kobben, intogs han av en
obeskrivlig känsla av lycka. Det var en ljus, låglänt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:31 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/havsband/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free