- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
75

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FJÄRDE KAPITLET 75

långsträckt holme, vars strandklippor av grå gneis
bildade en liten hamn, där ökstocken löpte in. Vattnet
i kanten var så genomskinligt som förtätad flytande
luft, och tångens mjuka färger lyste nere på botten
såsom insmälta i en glasmassa. Strandens stenar
lågo tvättade och torkade, slipade, och erbjödo en
omväxling i färger, som aldrig tröttade, ty det fanns
icke två lika. Och mellan dem hade tåtlar och
starrgräs sökt stöd för sina tuvor. Sakta steg bergknallen
uppåt, och i fördjupningar i mossan lågo måsarnes
ägg, tre och tre, kaffebruna med svarta fläckar, under
det ägarinnorna skreko och kraxade uppe över hans
huvud. Han steg högre och uppe vid ett
stenkummel, upprest av sjömätarne och vitmålat av trutar,
måsar och tärnor, växte några enbuskar, utbredda
som mattor, och under dem hade skaror av den vita,
subtila duvkullan improviserat sitt växtställe, en
förbindelse av Mellan-Europas bergstrakter och
nordiska skogens skugga.

Den lilla roskarlen, djärv och gladlynt, flaxade
orolig omkring fridstöraren för att vilseleda honom
från boet.

Inte en buske, inte ett träd stack upp över de
halvnakna hällarne, och denna frihet från skuggor,
från gömställen, stämde besökaren i en ljus och glad
sinnesstämning. Allt låg öppet, överskådligt,
sol-glänsande på denna berghäll, och det vatten, som
skilde honom från det nyss lämnade hemmet hos
vildarne, syntes omge honom med en oöverstiglig
gräns av ren genomskinlighet. Det halvt arktiska,
halvt alpina landskapet med dess urtidsbildning
förfriskade honom och vilade honom. Och när han vilat
ut, tog han båten och rodde vidare. Han passerade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:31 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/havsband/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free