- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
79

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FJÄRDE KAPITLET 79

och med vita stammar, som om de voro
kalk-bestrukna av en vårdande människohand. Han
försökte på avstånd gissa trädslaget, men det var så
olikt alla andra, han sett vid denna breddgrad, att
hans tankar lupo mellan akacior, bokar, japanska
fernissträn, så vanliga i södra Europa, att han
slutligen icke trodde sina öron, när han hörde det
välkända skramlet av vanlig poppel, och straxt därpå,
väjande för en huggorm, som rann ner mellan ett
par stenar likt en vattenstråle, kom närmare och
såg, att han hört rätt. Det var lundarnes och hagarnes
resliga, nätta poppel, som nordan och stenmark, drivis
och salt tuktat och stiliserat till en oigenkännelig
varietet, vilken i kampen med ovädret och kölden
grånat upptill, mistat kronan och därför endast bestod
av förfrusna skott, som oupphörligt skjutit ut,
outtröttligt förnyande sig, medan getterna skalat av den
skyddande barken och låtit safterna rinna bort. Det
var en evig ungdom i dessa späda, ljusgröna skott
på den gråskäggiga stammen utan grenar, en
ålderdom utan mannaålder, en abnormitet, som verkade
uppfriskande, emedan den var ny och gick förbi det
banala.

När han klättrat upp mellan de vassa stenarne
och kommit på höjden, var det, som om han gjort
en fjällbestigning på tio minuter. Lövträdsregionen
låg inunder honom, och på bergets platå var redan
alpfloran färdig med fjällformen av enen bredvid det
äkta nordiska hjortronet i våta skrevors vitmossa,
och däremellan den lilla så civiliserade kornellen,
kanske den enda svenska och den enda
skärgårdsört. Nu steg han sakta ner åt södra sluttningen
genom lingon- och mjölonris, tåtel och starr, ängsull

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:33:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/havsband/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free