- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
82

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

82 I HAVSBANDET

befria sig från oron och få veta, vilken som störde
honom. Därför klättrade han över bergväggen på
en naturlig trappa i förklyftningen av kalkstenen och
blev nu varse den tredje avdelningen av den
polyp-liknande holmen. Över en låg stenmur, synbarligen
för att rädda blomsterängen från betande boskap,
kom han in i en barrträdsregion på gneisgrund, gick
under granar, trampande mellan alnshöga ormbunkar,
vilka bildade en underskog under barrträden, liknande
dvärgpalmer, men med friskare grönska och
elegantare bladverk och vid vilkas fötter syntes rodnande
smultron.

När han kommit upp ur ravinen, såg han en vik
med säv, där några övergivna stångkrokar voro
nerslagna i dybotten. Han stannade för att lyssna,
och nu hörde han en röst, som talade på andra sidan
bergknallen. Den klingade högt och mjukt som en
barnröst, men sjönk sedan något, så att han trodde,
det var någon seglande yngling, som vågat sig hitut.
Men orden föllo så passivt, så dragande till sig,
vinnande, inbjudande, och han förvånades att höra en
gosse uttrycka sig så vårdat. Ordrepertoaren var
icke stor, det var de vanligaste talesätten av bildat
umgängesspråk, utan alla konkreta, färgrika uttryck,
och där det fanns något bestämt angivet, var det
inkorrekt. Den talade om trädens grönska utan att
ange namnen på träden, kallade trutarne måsar,
bofinken en fågel, gneisen granit, säven vass.

Det kunde visserligen vara en yngling, som med
sådan säkerhet och anspråk på att bli hörd talade
så länge utan att låta sig avbrytas av en sakta
brummande äldremans röst, vilken då och då
knorrade fram en invändning eller upplysning. Nu skrat-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:31 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/havsband/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free