Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FEMTE KAPITLET 89
minde de högre stående om deras dyrt förvärvade
ståndpunkt, skulle minska retningen, invagga de
maktlystne i tanken på att det redan fanns tillryggalagda
stadier.
Till att se och känna allt detta hade
intendenten redan förberett sinnena på de främmande,
och de båda fruntimmerna tröttnade icke att uttrycka
sin tillfredsställelse med den nya bostaden och voro
så inne i sina undersökningar av lokalen, att de icke
märkte, att deras följeslagare avlägsnade sig för att
lämna dem ostörda.
*
Intendenten satt på söndagseftermiddagen vid sitt
fönster och såg på, huru de båda damerna stökade
nere i sin stuga. När han följde med blickarne deras
mjuka, men oregelmässiga rörelser, var det honom,
som om han hörde musik. Samma modulationer,
som en serie samljudande toner framkallade på örats
hinna och fortplantades till nervsystemet, samma milda
vibrationer alstrades nu genom ögat och klingade
genom de vita strängarne, som voro spända från
kraniets snäcka ut över bröstkorgens resonansbotten
och fortplantande dallringarne genom hela själens
underlag. En känsla av allmänt välbehag strömmade
genom hans komplex, då han såg dessa kvinnohänders
våglinjer, när de plockade fram småsaker ur
kappsäckarne och lade upp på bord och stolar, ronas och
skuldrornas för det grova ögat omärkliga, men dock
så elastiska höjningar och sänkningar. Och när den
unga kvinnan gick genom rummet, uppstod ändå ingen
rät linje, inga hörn och kanter, då hon vände, inga
vinklar, då hon böjde sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
