- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
94

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

94 I HAVSBANDET

Han hade väl haft många tycken och
förbindelser förr med kvinnor, men hans bestämda
medvetande om mannens överlägsenhet över den
mellanform mellan man och barn, som kallas kvinna, hade
gjort det för honom omöjligt att länge kunna dölja
detta, och därför hade hans förbindelser endast haft
kort varaktighet. Han ville bli älskad av en kvinna,
vilken skulle se upp till honom som den starkare,
han ville bli tillbedd, icke tillbedja, han ville vara
grundstammen, på vilken det svaga skottet skulle
okuleras, men han var född i en period full av andliga
farsoter, då kvinnokönet härjades av epidemisk
storhetsmani, framkallad av urartade sjuka män och
av politiska småheter, som behövde massor till
voteringarne. Därför hade han fått gå ensam. Väl
visste han, att i kärleken mannen måste ge, måste
låta narra sig och att det enda sättet att nalkas en
kvinna var på alla fyra. Och han hade krupit tidtals,
och så länge han kröp, hade allt gått väl, men när
han slutligen rätat ut sig, så tog det slut, alltid med
en mängd tillvitelser om att han varit falsk, att han
hycklat undergivenhet, att han aldrig älskat och så
vidare.

Dessutom hade han, som ägde de högsta
intellektuella njutningarne, som kände sig vara en
bland undantagsmänniskorna, icke hyst så livlig åtrå
efter de lägre affektiva, icke åtrått att bli underlaget
för en parasit, aldrig längtat att få föda konkurrenter,
och hans starka jag hade upprest sig mot att bli
medlet för en kvinna till hennes ätts fortplantning,
vilken roll han sett nästan alla sina jämnåriga män
intaga.

Men nu stod han likafullt där igen inför dilemmat:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:31 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/havsband/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free