- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
96

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96 I HAVSBANDET

leken var icke någon kemisk förening, utan en psykisk,
organisk, som liknade den förra i vissa avseenden
utan att vara densamma. Han väntade sig sålunda
icke någon tillökning av sitt jag, icke något tillskott
i sin styrka, endast en förhöjning av sin livslust, och
i stället för att söka ett stöd erbjöd han sig som stöd
för att få erfara sin styrka och känna njutningen i att
mäta ut sin kraft, strö med fulla händer sin själ utan
att därför bli svagare eller mera utblottad.

I dessa tankar lät han sina blickar gå ut igen
genom fönstret, och de råkade straxt den han sökte,
ty den unga flickan stod utanför förstugukvisten och
mottog handtryckningar av kvinnor och män, klappade
barn på huvudet och syntes överväldigad av de känslor,
som så mycken och så offentlig sympati framkallade.

- Vilken egendomlig sympati för brottslingar,
tänkte intendenten, vilken kärlek till de andligen
fattiga! Och hur väl de förstodo varandras drifter,
som de skröto med att vara känslor och som de trodde
vara mera än klara fullgångna tankar.

Hela scenen var en sådan väva av absurditet, att
den icke kunde redas, speglande det kaotiska i dessa
hjärnors och ryggmärgars första svaga försök att
resonera.

Där stod hon, som narrat honom till ett lagbrott,
och mottog tillbedjan som en ängel. Om nu också
lagbrottet från hans sida vore från deras synpunkt en
vacker, ädel handling, så skulle väl han ha tacken,
som lät nåd gå för rätt. Det skulle han icke, menade
väl hopen, som visste, att motivet till hans handling
icke var välvilja mot densamma, utan kanske ömmare
känslor för en ung flicka, galanteri eller hoppet att
vinna henne. Ja, men motivet till hennes uppträdande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:31 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/havsband/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free