Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Q8 I HAVSBANDET
synen på dårarne, att de skulle inbilla sig vara hans
överman och han deras tjänare.
Under det dessa tankar samlade sig och vuxo
ut i ett starkt beslut, knackade det på dörren, och
vid intendentens »stig in» syntes uppsyningsmannen,
som skulle framföra fruntimrens inbjudning, till en
kopp té.
Intendenten tackade och lovade komma.
Sedan han ordnat sin toalett och tänkt över, vad
han skulle säga och icke säga, gick han ner.
På förstugukvisten mötte han fröken Maria, som
med en överdriven värme fattade hans händer och,
tryckande dem, framsade med rörelse:
- Tack för vad ni gjorde den fattiga kvinnan!
Det var ädelt, det var stort!
- Nej, min fröken, det var ingendera, svarade
intendenten genast, ty det var från min sida en dålig
handling, som jag ångrar, och den var dikterad endast
av artighet mot er.
- Ni förtalar er själv av idel artighet, och jag
skulle sätta mera värde på litet uppriktighet, [-genmälde-] {+gen-
mälde+} fröken, i detsamma som modren kom [-tillstädes.-] {+till-
städes.+}
Ack! Ni är ett gott barn, inföll modren med
den mest orubbliga övertygelse och bjöd intendenten
stiga in i stora stugan, där teet stod serverat.
Utan att inlåta sig djupare i bottenlösa frågor
steg han in. Och nu såg han i en blick, hur
fiskarstugans enkla möblering blivit korsad med spillror
av en sliten stadsbolyx. Det hade kommit gulnade
alabastervaser på byrån, fotografier i fönstren mellan
blommorna, en emmastol med blommig kreton och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
