- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
113

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SJÄTTE KAPITLET HJ

kastande en blick av förakt och sårad fåfänga sade
hon:

- Ni kan väl inte se mig därbortifrån ?

- Såvida ni ej simmar allt för långt ut, svarade
intendenten och gick.

När han uppnått norra branterna av holmen,
utsökte han en klyfta i berget, som var skyddad för
nordliga vinden av en bergmur på sina femtio fots
höjd. Den svarta hornblendegneisen var polerad som
agat av vågsvallet och buktade sig i svaga, läckra
valkar, som liknade mänskokroppens muskler och
smögo sig under den bara fotens urgrävningar som en
bolster. Ingen vindfläkt nådde hitin, och solen hade
bränt i sex timmar mot de mörka hällarne, så att
här stod en uppvärmd luft av flera grader över
kroppens temperatur, och stenarne nästan brände
under fötterna. Han hade gått ner i båten och hämtat
en yxa, varmed han nu avhögg det torraste ljungris
och sandhavra, gjorde upp en flammande eld på
berget, medan han klädde av sig. Och när brasan
hastigt brunnit ut, sopade han hällen som en bakugn,
slog med öskaret det kristallklara havsvattnet på de
hettade stenarne och lät ångan svepa omkring sin
nakna kropp. Därpå satte han sig i en av de länstolar,
havet skulpterat ur bergpallarne, och drog sin filt
omkring sig, kröp ihop med knäna under hakan, slöt
ögonen och syntes försjunka i sömn. Men han sov
icke, utan brukade denna metod till det han kallade
dra opp sig för att några ögonblick låta sin hjärna
vila och återtaga sin spänstighet. Ty det ansträngde
honom att anpassa sig i umgänge med andras orediga
tankar. Hans tankemekanism led av beröring av
andras, så att den blev orolig, opålitlig som
kompass-8. - Strindberg, I havsbandet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:31 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/havsband/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free