- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
134

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

134 I HAVSBANDET

vila, men detta halvhetstillstånd, där han skulle på
bestämda timmar infinna sig och, antingen han var
disponerad eller ej, konversera, plågade honom som
en tjänstgöring. Hon hade slagit sig fast på honom
och tröttnade aldrig att ta emot, helst han ägde
förmågan att alltid vara ny och underhållande, men han,
som aldrig fick något, kunde i längden finna behov
av att förnya sig. Men när han då drog sig tillbaka,
blev hon orolig, nervös och pinade honom med frågor
om huruvida hon var för efterhängsen, varpå han ej
kunde som väl uppfostrad svara ja.

Nu öppnade han sitt manuskriptskåp, där
kartongerna lågo ordnade med anteckningar, små lappar
med improviserade tankar över observationer,
upp-fästade på halvark som ett herbarium, och vilka han
roade sig med att ordna och ordna omigen efter
nya indelningsgrunder för att utröna, om verkligen
företeelserna kunde ordnas på så många sätt, som
hjärnan ville, eller de verkligen endast kunde ordnas
efter en enda indelningsgrund, såsom naturen lagrat
dem, om verkligen naturen hade gått till väga efter
en lagbunden ordning. Denna sysselsättning väckte
hos honom föreställningen om att han var den
verklige ordnaren av kaos, som skilde ljus och mörker,
och att kaos upphörde först med uppkomsten av det
urskiljande medvetenhetsorganet, då ljus och mörker
i verkligheten ännu icke voro skilda. Han berusade
sig vid denna tanke, kände huru hans jag växte,
huru hjärncellerna grodde, sprängde sina skal,
förökade sig och bildade nya arter av föreställningar,
som skulle en gång gå ut i tankar, falla i andras
hjärnmassor som jästsvampar, få millioner att, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:31 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/havsband/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free