- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
156

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

156 I HAVSBANDET

genom dem, och en och annan av manfolket blottade
huvudet.

Predikanten hade bläddrat en stund och stannade
slutligen; härskade sig och tog upp att läsa:

»Och jag. såg, då det bröt det sjätte inseglet,
och se, det vart en stor jordbävning, och solen blev
svart som en säck av hår, och månen vart hel och
hållen såsom blod. Och himmelens stjärnor föllo ned
på jorden likasom ett fikonträd fäller sina omogna
frukter, när det skakas av en stark vind. Och
himmelen försvann såsom en bok, som hoprullas, och alla
berg och öar flyttades från sina rum. Och konungarne
på jorden och stormännen och befälhavarne och de
rike och de starke och alla trälar och frie dolde sig i
jordkulor och i bergsskrevor och sade till bergen och
klipporna: Fallen över oss och skylen oss för dens
ansikte, som sitter på tronen, och för Lammets vrede.
Ty hans vredes stora dag har kommit, och vem kan
bestå?»

Intendenten, som straxt märkt, vilken farlig
vändning saken tagit, hade ryckt sin trolovade med
halvt våld från det farliga grannskapet, fått henne
ner till stranden och ville genom att ställa henne på
den rätta synpunkten visa, att det icke var någon
måne, som fallit från himmelen, utan endast det
italienska landskap, han lovat styra till på hennes
födelsedag.

Men nu var det för sent. Flickans inre öga hade
redan sett synen i dess första gestalt, och predikantens
upphetsande uttolkning etsade in den första synvillan.
Han hade lekt med naturandarne, frambesvurit en
fiende till att hjälpa sig, som han trodde, och då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:33:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/havsband/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free