- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
162

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

162 i HAVSBANDET

fattade endast ett schasande i vattnet som när en båt
faller av.

Efter åter en stunds segling märkte han i lovart
toppen av en mast med storsegel och fock, men av
skrovet eller rorsmannen syntes intet, ty de doldes
av den höga dyningsvågen.

Händelsen skulle under andra förhållanden icke
stört hans tankar, men nu gjorde den ett intryck
såsom det i hast oförklarliga, vilket injagar fruktan,
varifrån blott ett steg leder över till tanken på
förföljelse. De nyväckta misstankarne fingo ökad fart,
då han straxt därpå fick se spökbåten liksom inmålad
i dimman skjuta förbi sig i lä, utan att han ändock
kunde få sikte på rorsmannen, vilken var dold av
spriseglet.

Nu ropade han igen, men i stället för svar fick
han endast se båten falla av så mycket, att han märkte
det rorsbetten var tom, och så försvann synen in i
det allt uppslukande töcknet.

Van att befria sig från fruktan för det okända,
uppkastade han genast förslag till förklaringar, men
stannade slutligen inför den frågan: varför
rorsmannen gömde sig; ty att det måste finnas en
rorsman i en seglande båt, som icke drev, därom hyste
han inga tvivel. Varför ville han bli osedd? I vanliga
fall ville man vara osedd, då man gick i orätta
ärenden, ville vara i fred eller skrämma någon. Att
den okände seglaren icke sökte ensamheten, var
antagligt, efter som han höll samma kurs, och om
han ville skrämma en orädd, som icke var mottaglig
för vidskepelse, kunde han ha hittat på något bättre
sätt. Emellertid höll han sin kurs nedåt bojen,
alltjämt och envist förföljd av spökbåten i lä, dock på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:33:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/havsband/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free