- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
172

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1.72 I HAVSBANDET

lastsäckar? Nog var det senare rättast, oaktat det
hade fått en viss hävd för sig av dem, som icke
hade något att förlora.

Han hade nu gjort slag och låg under skäret i
sydost, en kant, från vilken han icke betraktat sitt
fängelse förr. Högst uppe på backen såg han skelettet
av det ofärdiga kapellet med dess ställningar, men
han såg icke till några arbetare, oaktat morgonen
var långt framskriden. Han märkte icke heller några
båtar ute på fiske; det rådde i det hela stor stillhet
på skäret, och inga människor syntes heller till vid
tullstugan eller lotsarnes utkik. Han lade båten på
en ny bog för att segla runt skäret. Men när han
kom på yttersidan, blevo sjöarne högre, och han
vann endast obetydligt på slagen, så att det tog en
hel timme, innan han kunde länsa ner till hamnen.
Nu såg han stugan, där fruntimren bodde, och strax
som han sköt förbi hamnudden, märkte han alla öns
innevånare samlade omkring huset, på vars
förstugu-kvist predikanten stod barhuvad och talade.

Med full insikt, att här förestod strid, landade
han, tog ner seglen och gick upp på sin kammare.

Genom det öppna fönstret hörde han nu en
psalm sjungas.

Nu skulle han velat sätta sig att arbeta, men
tanken på, att han snart skulle kunna avbrytas,
hindrade honom att någonsin börja.

En pinsam halvtimme förflöt, under vilken han
erfor tydligare än någonsin förr, att han icke ägde
sig längre, icke behärskade ett par kvadratmeter, på
vilka han kunde stänga sig inne för att undvika
beröring med själar, som likt musslor på valens hud

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:31 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/havsband/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free