Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TOLFTE KAPITLET 211
fåglar pressade alltmera ner stämningen, så att
tråkigheten grinade emot dem.
Intendenten började tumma på böckerna, som
lågo kvar på divansbordet, och fick ögonen på en
bok, som var påskriven med assistentens namn.
- Ett ungt fruntimmers historia, tror jag! Har
du läst den? frågade han.
- Nej, jag har inte hunnit ännu! Vad är det
med den boken?
- Jo, den har sin märkvärdighet, emedan den
är skriven av ett fruntimmer och ändock är
uppriktig.
- Så! Vad handlar den om då?
- Den handlar om den fria kärleken. Det är
en ung vetenskapsman, som förlovar sig med en
fördomsfri flicka. Och under det han är på en
expedition, skänker hon sig åt en artist för att sedan
gifta sig med sin fästman.
- Nåå? Vad säger författarinnan om det?
- Det skrattar hon åt, förstås.
- Fy! sade flickan och reste sig för att ta fram
en butelj vin.
- Varför det? Ingen äganderätt i kärlek! Och
fästmannen var tråkig, för övrigt, åtminstone i hennes
sällskap, om man får döma av skildringen i boken.
- Nu börja vi på att bli tråkiga också, avbröt
fröken Maria, i det hon fyllde glasen.
- Vad ska vi roa oss med då? frågade älskaren
med ett cyniskt leende, som ej kunde missförstås.
Kom och sätt dig här hos mig.
I stället för att bli sårad av den brutala tonen
och gesten, varmed uppmaningen beledsagades,
tycktes flickan med en viss beundran se upp till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
