- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 24. I havsbandet /
216

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

216 I HAVSBANDET

till hattmakare, likkistfabrikanter, skjort- och
strump-fabrikörer i Europas förnämsta städer med anhållan
om uppgift på de mått, vilka mest gingo i handeln
inom landet i oeh för exporterandet av dessa varor
en gros med större vinst än vanligt, skulle skaffa
honom önskat resultat. Därtill hade han fogat ett
annat cirkulär till så väl de största som de minsta
bokhandlare i Europas huvud- och småstäder, med
anhållan om fotografier av alla slag till högsta pris
mot postförskott och satt sig i förbindelse med en
tekniker, som uppköpte fotografier för silvrets
tillgodogörande. Med dessa och de tusentals porträtt,
han klippt ur alla utländska illustrerade tidningar,
ämnade han börja sina forskningar.

När han slutat detta arbete, var det middag.
Han gick ut för att äta middag, då han märkte att
ett brev var nerstucket i lådan på dörren. Stilen
var honom bekant, och då han förvissat sig om, att
det var från fröken Maria, öppnade han det ej, utan
lät det ligga bredvid sig på bordet, medan han åt sin
enkla middag i stor hast. Att skrivelsen ej kunde
innehålla något behagligt, det förstod han, då han
brutit sitt löfte att komma tillbaka dagen efter för
att taga avsked, och alldenstund han ville bespara
sig alla obehagliga intryck, lade han undan brevet i
en bordslåda utan att öppna det.

Men när han sovit en timme efter middagen och
arbets- och matfebern försvunnit, märkte han, att
tankarne icke mera gingo till böckerna, utan drogos
till den där bordslådan. Och nu började han vandra
på golvet av och an, rov för en häftig och tröttande
strid. Det var, som om han haft en del av hennes
själ inlåst i denna låda; hon fanns i rummet, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:31 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/havsband/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free