Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
226 I HAVSBANDET
kanoner. Danmark hade byggt katolska katedraler,
och det unga Danmark hade redan lånat sina pennor
åt saken. Nordens liksom Nordtysklands
germani-sering var endast ett återfall i barbari efter
hunner-drabbningarne 1870 och vilkas följder visat sig i
latinförföljelse och franskhat, yttrande sig i
utrotningskrig mot fransk litteratur, i nordtysk familjepolitik
och lutheransk inkvisition med kättarfängelser och
allmänt sjunkande av intelligensnivån.
Lutherdomen, det var fienden! Teutonerkultur,
bourgeoisreligion i svarta byxor, sekteristinskränkthet,
partikularism, avstängning, inspärrning och andlig
död!
Nej, Europa skulle vara ett igen, och folkets väg
gick över Rom, intelligensens över Paris!
Svenska bonden skulle åter känna sig som
världsborgare och utträda ur sin underklass-ställning, åter
få den skymt av skönhetskultur, som kyrkan förr
erbjöd i bild och toner; hans gudstjänst skulle bli
en rätt lovsång på romarspråk, diktad av skalder och
ej av psalmboksförfattare och av vilka han skulle
begripa jämnt så litet, som kunde väcka hans högsta
föreställningar om det han ändå ej förmådde fatta;
hans högmässa skulle förrättas av verkliga präster,
som ägnade sitt liv åt religion och själavård och icke
åt åkerbruk, mejerihantering, viraspel och
kontors-göromål; och då skulle bondens kvinna få en
själasörjare, åt vilken hon i bikten kunde anförtro sina
sorger i stället för att ränna i prästmors kök och
skvallra om dem för pigorna.
Och med latinets återinförande kunde likasom
förr varje uppsalastudents gradualavhandling läsas
av Europas lärde och varje svensk forskare känna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
