- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 42. Historiska miniatyrer /
18

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egyptiska träldomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 HISTORISKA MINIATYRER

några råd eller varningar rörande det uppförande,
han ägde att iakttaga. Denna sorglöshet föreföll
honom som likgiltighet och tydde på allmän slapphet i
tempeltjänsten. Därför gick han ut i pelarsalen; såg
med oro på nilmätaren hur vattnet sjunkit. Alltså intet
hopp om de femton alnarna som jorden krävde för
årets gröda. Han gick vidare ut på terrassen mot
solens uppgång, kom in under en öppen pelargång.
M,en innan han gick längre, vidtog han det
försiktighetsmåttet att släppa små lappar av papyrus såsom
vägvisare på återfärden.

Han gick över gårdar trånga som brunnar, men
aktade sig för trappor varnad av gårdagens
erfarenhet.

Slutligen befann han sig i en pelarskog, där
trädkronorna utgjordes av lotusknoppar, och när han
lyssnade, strök där fram som en svag sång av
barnröster uppifrån taket. När han lade örat till en
pelare hörde han det starkare, som klingande musik
av sister och harpa. Det var ju solen, visste han,
som redan värmt på takstenarna och just nu skulle
gå upp.

Han tog några steg framåt, och på en gång
öppnade sig en terrass med ett offeraltare. Terrassen
sänkte sig med sfinx-trappa nedåt floden, och hela
dalsänkan vidgade sig, begränsad i öster av
bergskedjan mot Röda havet. Vid altaret stod en präst i
vita linnekläder med purpursömmar. Han hade
armarna lyftade rätt upp mot himlen och stod så
orörlig. Händerna voro alldeles vita, då blodet sjunkit
ned i armarna, och den gamle mannens ansikte tycktes
spännas av den kraft, han hämtade uppifrån med
händerna. Ibland-ryckte idet i kroppen som om; ström-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:38:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/histmini/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free